Engelsk Bulldog

Här ska jag försöka göra en lång historia något kortare.

Varför Bulldog, en Engelsk Bulldog av alla hundraser. En hund med kända fel, dyr försäkring och allmänt osund i mångas ögon. Fördomar.

Jag minns när min kärlek till dessa krabater började, jag minns Viktoria, den engelska bulldogen inne i staden.
Så charmig, så annorlunda!

Det var för över ett år sedan jag och pojkvännen helt plötsligt kom på, att det är en Engelsk Bulldog vi ska ha. Han något fundersam, men nu är han lika såld som jag.
Dessa hundar med så stora personligheter och massor av humor.

Vi började läsa på om rasen, och sedan kontaktade vi en kennel som hade en hane som vi blev mäkta förtjusta i.
Första parningen, inget resultat. Andra likaså. Tredje stod vi över då de skulle testa få valpar efter andra hundar. Inavelsgraden skulle då bli för hög. Man kan inte bara se dom som vandrande championpokaler, så vi valde bort den kenneln.

En ny förälskelse, Glyndee. Det var Laybacks Glyndee Bombardier som fick oss helt sålda på Glyndees linjer. Deras något robustare linjer, fina huvuden och röda färgen. Efter månader av väntan fick kenneln en valp. Där blev det bara en liten tik, vi som är ute efter en hanhund.

Efter det hörde vi oss för hos många kennlar. Var på utställning och bara väntade på den perfekta valpen.

Genom kontakt fick vi tag på en kvinna som skulle para en riktigt fin herre med en av våra favorittikars syster. Vi hade aldrig tänkt på en brindle hund förut, utan var helt på det klara med en röd-vit. Det kändes ändå spännande, och då återstod åter igen denna väntan.
I augusti föddes tre små valpar. Två tikar och en hane. Vi var garanterade en hane från henne.
Fyra dagar senare ringde hon och hade tråkiga nyheter. Vår pojk klarade sig inte.

Den här gången skulle vi på något vis ha Glyndee i våran kommande hunds stamtavla, oavsett vilken tid det skulle ta.

En ny kennel var hittad, och efter några månaders varje-dag-flera-gånger-om-dagen-besök så var Planned Puppies länken uppdaterad.
Jag tvekade inte ens innan jag ringde kenneln.

Så idag är det en vecka och två dagar sedan jag ringde Kenneln.
Jag håller nedräkningen till dess jag ska ringa och höra av mig igen.
I november planerar de valpar, och det känns som att nu är nu.

Det måsta vara våran tur nu.

Moltas